Världsatlantens tvålfabrik där kan du gnugga dej varm,

skölja i sandens betongande fågelskådar damm,

dag eller varför inte natt.

Ingen kan störa dej,

ingen kan se

för ingen vet att du tvättar bort svart tvål,

med betongplåster i låtsassång från den som narrandes gör sig till.

Stilar sig i glans,

fattar fattas famlandes fram.

Skriker bara mera mat,

mera spel inget damm…

BETONGBADET