Från gatuplanets perspektiv är ett uttryck som börjar bli tjatigt. Det står mej upp i halsen ska ni ha klart för er. Å andra sidan är det som en plikt att rapportera från Bottenplattan och upp till övriga plattformar i samhället genom bloggen Hemlös med egen blogg, genom radio och annan media. Jag var pionjär på härbärgena både med laptop och med digitalkamera. Polarna fattade inte riktigt vad jag sysslade med i det gemensamma rökrummet på akutboendet Grimman på Maria Prästgårdsgata, när jag satt där med trådlöst och skrev ut mina rapporter i cyberrymden. En polare, Stefan heter han, sa en dag: »Johnny! Du kommer bli en sån där kulturpersonlighet.« Undrar om inte Stefans siande var rätt. Ibland blev jag bestulen på den tekniska utrustningen och for bakåt i utvecklingen, ibland ett år, men slet skiten ur mej för att hinna ikapp det jag bara måste göra. När det var för stökigt på härbergena och det fanns personal som förstod, som Åsa exempelvis, så låste hon in mej i den stora klädkammaren på Grimman så jag fick skriva ifred! Tack Åsa!

KULTUR UR MITT PERSPEKTIV