KOKBOKEN delar tretton

STOCKEN

Såå… På min fritid klär jag mej i gruvarbetarens rock. Arkelogens pensel och begiver mej ut i oasernas gömda, glömda ställen här i Stockholm. En tidig söndagsmorgon tror jag detta utspelade sig.

Satt på Tricken på väg mot Centralen, för jag ville köpa nån öl svart, kanske två. Försökte alltså tända av. Så var önskningen och läget. Hipps vipps kliver Stockholms mest aktive gatulangare a alkohol in i vagnen och vi hälsar. Nej inga Pilsner hade han idag men cigg som vanligt och nu fanns det Whiskey tillhands ENLITERS! Mamma Mia! Ja tänkte hmm? Om jag investerar i en flaska vid rätt pris kan jag må hända ta mej en kluck, kanske två?  Jag gillar Whiskey, men hela 1 liter? Sedan sälja flaskan till ett alkis? Köpte en Pava efter en tuff förhandling inne i vagnen. Priset blev så pass lågt att jag skulle kunna använda 1/3 och sedan sälja resterande två tredjedelar och på så vis få igen insatsen.  

Drev runt lite vid cityterminalen tills ja fann en plats för, tjaa? Klunk ett? Där satt en man och bjöd på cigg. Frågade om han ville köpa whiskey? Och det ville han! Vi gick iväg, han verkade snäll men törstig. Tog oss till sidan av den där viadukt-liknande platsen innan broarna till Gamla stan precis strax efter där man kör in gods till tågterminalen.

Då är ni där va? med oss nu! Där det liksom är en liten mur och några bänkar. Sista året ungefär, har det sett ut som en byggarbetsplats mer och mer för varje dag, just runt dessa bänkar och den låga runda murkanten. Vi gjorde upp, gubben och ja. Fick 200:- och behöll cirka 25 cl från min nu f.d. whiskyflaska. Fan, de var visst starka grejor? Nä! Hihihi, så farligt var det inte, hihihi, hick!! Vi pratade, skrattade jag och gubben. Började först showa medans den trevliga mannen från andra sidan stan skrattade högt och blev mera påverkad, ja ni förstår! Men som brukligt bygger ju upptåg på något och denna gång var det en stock. Byggare hade grävt en jättegrop och i gropen syntes en lerig stock, en gammal ekstock visade det sig. Kanske Stocken Holmen själv? Vad vet ja! Jag dammade den, skrapade den och snart gick mina ögonlock upp? Tammefan i de blå! Just när mannen sa – den där armeringen som sitter där är minst sjuhundra år gammal och ekstocken du skrapar på, den får du nog tiotusen kronor för! 

Tittade på honom! är han redan full? Och visst! Det var han, men fan om han inte vet vad han säger ändå? Jag tittade nu på EKSTOCKEN med andra ögon och såg! det han sa! Stocken var ju supergammal och helt intakt! Ingen tvekan längre. Jag fick rysningar av upptäckten och mina redan urkrafter gick över till en dynamit- slåttermaskin! brrrrrrrrr lät det när jag världsvant gjorde ytbehandling, rensningsprovet ett! Ytbehandling är en av mina värsta starkaste sidor!

Energin spruta om mej med hjälp av amfetaminet som fortfarande verkade. Gubben blev imponerad av min för dagen teknik. Det ena spåret efter det andra framträdde från denna vackra naturskulpterande ekstock. Gyttjan och leran hade konserverat stocken något fantastiskt.

Summa summarum efter si så där två timmar slit.  Gubben skrattande med mej, åt oss, för vi hade skitroligt.

Nu spelade vi upp händelsen som en stor tävling som i en arena:

 ”och den slutliga vinnaren ääääär. Vinnaren äääär den lilla Ekbiten! på god andraaaplaaaaats kommmmer Armeringen! Tredje! Ekstocken Himself! Stick å brinn unga Wasaskepp! Va då spik i foten? Sist och för en gångs skull minst men naggandes good, den lilla – vafan nu det är, Biten!  

Nu fick jag rediga bekymmer! hur i hela friden skall jag kunna rädda detta till säker Krigsfri zon? Hmm? De var annars gott, denna salongsberusning! Men gubben va nu stupandes fuller, medans jag frenetiskt letade band, rep mm för att binda stocken! De gick ihop sig till slut och klockan vart dager för länge sedan. Folk gick fram och åter. Myllret rörde sig och tjaa jag med! Gubben satt och somna! Ja tänkte, detta är inte bra, han blir muddrad om jag lämnar honom här! För pengar tycks han ha. Jag vände tillbaka till honom och puffade hårt på han och skrek! ”För i helvete sitt inte här och somna! SITT INTE HÄR OCH SOMNA puff, puff, Spark! Skall jag hämta en taxi åt dej? FÖR HELVETE ! SKA JAG HÄMTA EN TAXI ÅT DEJ? FÖR DU BLIR ANNARS PLUNDRAD! Gubben svarade ”Ja de kan du!”

Och så blev det! Förklarade läget med taxiföraren vid station och det vart inga problem! Satte mej bredvid och taxin rullade ner till vår plats. Gubben var vaken efter min behandling. Vi sa adjö och jag märkte att han tyckte om mej, men det var samma här! Gubben var fin. Han iväg i taxin och vinkade till mej medans jag knalla med ekstocken plus dom andra fynden tungt hängandes på axeln. Ekstocken snudd på två meter! Tjaa resten kan ni räkna ut själva!

Men vi kom in genom SL-spärren, jag och min nya ekstock. Klev av. Där står Tony, en vän från gatan på Mariatorgets T-baneperrong när jag kommer ut från vagnen med en tung ekstock på axeln. Tony står och småsnackar med några vänner. Vi hälsar glatt på varandra som vanligt inget mer med det! Han bjuder mej på ett päron! Jag äter upp det.

Om ni nu gott folk råkar undra vart jag gjorde mej av med denna ekstock som är äldre en Wasa självt, kan jag ju då tala om att den ligger i tryggt förvar hemma hos Lise!

I fotografiet skymtas EKSTOCKEN liggandes på djupet i bilden. Ett pysselrum jag hade ett tag. I fotot finns det massor av detaljer som har med mitt kreativa att göra.

 

 

 

 

Nästa mininovell i delar 14…

Märkt med: , ,

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.