Äntligen dags att hämta mina progressiva glasögon hos den ybertrevliga butiken på Götgatan 69 http://www.dinsyn.se/soderoptik  Sagt å gjort för jag hade fått ett telefonsamtal idag från min optiker där. Visst! ögona kändes bra! Jag såg! Sa: ”Va häftigt, de liksom tar en hundradel innan fokuseringen kommer, precis som med en kamera!”  Ta en bild, fyllda ja på med. Optikern sikta å sköt! Men hur hon än sikta och fokuserade förblev vyen suddig. Vad är nu detta? Tittade på displayen och såg kortet precis som om ja inte skulle haft glasögon på mej. Precis så där som jag under tio år sett världen. Märkligt, men kameran var sönder och det kunde min fotobutik minuterna senare på Götgatan konstatera! http://support.japanphoto.se/butiker/stockholm-gotgatan/  (se bilden från butiken) Så med andra ord: Kameran Canon IXUS 130 och jag som haft en sådan medvind skils inte nu men jag kommer hänga upp “Bettan” på väggen, som ett minne. Denna lilla pocket kommer alltid finnas kvar. Många många tusen bilder har hon klarat. Men nu till detta inläggs textknorr: Jag har ju sagt att ja knallar vidare uppåt som fotograf och önskar utveckla mitt fotande en liten, liten smula. Därför har jag under sommaren bestämt att fortsätta med en ”liten kamera och en liten kanon. Äntligen kommer nu i veckan Canon ut med sin ”spegelfria” Alltså precis som de övriga fabrikanterna ut med en systemkamera av en mycket mindre modell än de traditionella och just den Canon EOS M http://www.kamerabild.se/nyheter/kameror/canon-eos-m-vi-har-provat-canons-nya-spegellosa-systemkamera-1.509227.html har jag väntat på i månader. Nu huxflux kommer den till Sverige. Titta på fotona här nedan. Så här trasig är min lilla röda. Och precis som dagens kort blev har jag sett världen i tio år. PS: Mycket märklig tillfällighet?