Med dessa ödmjukaste tänkbara ord öppnade Lars Epstein sin föreläsning. 

”Den här hörnan skulle handla om bloggar och jag har en blogg på dn.se och jag hoppas att jag kommer fram till mina bloggbilder. Jag tänkte dra min historia från början, då jag började fotografera.”

Epstein två

FÖRELÄSAREN EPSTEIN

Lars Epstein fortsätter:

”50-talet Då fanns det inga fotogallerier/utställningar. Men Sandbergs bokhandel fanns på Humlegårdsgatan. En av de anställda var intresserad av fotografier”

Lars visar böcker från då och bilder.

Fotografier från 50-talet som inspirerade honom. I Lars berättande kände jag att det här mötet med bokbutiken, den anställde och bilder vart den språngbrädan, ut till det Lars formades till! En gedigen Stockholmsfotograf.

Foto. Vitklädd dam gungar. Brudgum skrattar.

Semester infördes i Frankrike.

En man hoppar i en spegelbild. Fotografen Henri Cartier-Bresson beskär bilder för första gången. Pga. att han fotade genom ett staket.

En annan bild visar hur en angivare ställs mot den stora massan. Blickar dödar.

Nu öser Lars vartefter publiken myser gillandes föreläsningen. Stämningen är: Lyssnade, beundrande och medhållande.

1955 kom ytterligare en fotobok av Henri Cartier-Bresson berättar Lars vidare. Miro som omslag. ”Boken var långt från materialistiskt perfekt eftersom jag bläddrade i den så mycket.” (Idag får vi inte hantera en fotobok så. Så som vi typ hanterar en tuben-blaska Metro på. Nu ska allt vara perfekt. Tror jag Lars menade) Jag tror jag känner igen det där ivriga, när nåt är hett och intressant. (Min kommentar)

Henri Cartier-Bresson, efterkrigsbilder inspirerade Lars. Henri började jobba med kontraster i bilden. Även som en socialt medveten fotograf.

Fotograf Lars Epsteins andra stora upplevelse hette Robert Frank. Köpte en bok från 1958 för 30 kronor. ”Les Americains” ”Han åkte runt i hela USA och fotograferade med en kritisk blick. Boken blev helt utskälld. Men en ny epok inleddes att fotografera under 50-tal”

Lars visar ett foto på sig själv 1958 då han håller sin Rolleiflex i handen.

Började sin fotograferande bana på Barnens Ö. Där växte Lasse upp på somrarna.

Camping på storgården. Blev ledare. Arton år. Fast punkt.

Rolleiflex skulle sen bli Leica 60-61.

Tjejer och killar fick inte vara på samma ställe men det hände några få lördagskvällar att pojkarna klädde upp sig och fick träffa flickorna på barnens ö. Då fick barn stanna i två månader. Nu är det endast en vecka.

Våran Stockholmsbloggare tillika fotograf fortsätter att varje år besöka den verksamheten och ”plåtar alltid något” ”Grejen är nu för tiden, att det går inte, får inte plåta barn hur som helst.”

Fördjävligt fyller jag, John på med. Vicken märklig utveckling vi är i. Jag har själv som fotograf stött på detta hinder och tillgjorda problem som egentligen inte finns, flera gånger.

Fler bilder från Epstein rusar fram på duken. Brunkebergstorg. Morgonbladet från Klarabergsgatan.

Epstein ett

ETT AV DE MEST FULLÄNDADE FOTONA JAG SKÅDAT PÅ SLUSSEN. VÄRLDSKLASS. Foto på, FOTO: LARS EPSTEIN

 Lars: ”Det kan stå tiotal fotografer och man får en sekund på sig att fota objektet.”

Visar ett foto på Carola som är helt underbart.

Så berättar Lars och visar en bild på folk som fått sitt hem bränt.

Säger: ”De är jobbigt när folk ser glada ut men det sen inte stämmer med det som artikeln handlar om”

Epstein fem

EKEN VID RADIOHUSET ÄR EX PÅ NÅGOT LARS FÖLJT I FLERA FOTON OCH INLÄGG. Foto på, FOTO: LARS EPSTEIN

Så kära läsare, då denna föreläsning  börjar närma sig sitt slut, säger Stockholmslegendaren helt plötsligt:

”De blir som de blir, de blir lite halvbra”

Epstein fyra

MED ALL RÄTT. NÖJD MED FÖRELÄSNINGEN!

Egentligen gott folk, var inte dessa ord något plötsligt! Detta var Lars! Det var fotografen Epstein! Det var Stockholmsklippan! Mannen som ser det som du inte skulle sett annars! Men framförallt var det Lasse som sa det!

PS: En dag råkade mejladressen till DN-Sthlm ligga ute på första sidan där pga. nåt trassel, minns inte vicket trassel. Men jag passade på, fick en impuls att slänga in några rader till DN-Sthlm.

Så här skrev jag.

”Jag tycker att Lars Epstein skriver mer om Stockholm en hela DN-Sthlm gör tillsammans”

Vet ni! Jo jag fick ett svar från redaktionen:

Nåt sånt här:

“Jo, ja håller med, Lars är en verkligen Stockholmsklippa”

 Hur slutar man ett sånt här inlägg må tro?

Vet inte riktigt. Men en sak vet jag! Lars Epstein är och kommer alltid förbli min fotografiska inspirationskälla, bloggare och go vän! Heja Lasse! Vi ses på stan när vi där spanar!

Epstein tre

I VANLIG TURORDNING BEMÖTER LARS EPSTEIN FOLKET MED SITT GEDIGNA LYSSNADE. HÄR, EN TYPISK BILD AV LEGENDAREN EPSTEIN

http://blogg.dn.se/epstein/2013/11/23/kortslutning-pa-fotomassan/

http://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_Epstein

 HEJHOPPSTOCKHOLM

Och att lilla jag får äran att både iaktta och lära mej av mannen som går omkring på stan med två superskarpa laddade revolvrar som brinner av både i vått och torrt, närsom, hursom  kan livets gillagång stämma så mycket bättre? Knappast! jag är glad att få vara med och det är en stor ära…

https://www.facebook.com/ekeberts