Category Archives: HÅLL HÖJDEN!

STOCKHOLMS RIKA ÖVERFLÖD

Posted on by

Grejorna har legat en natt för mycket. Bengt Ekehjelmsgatan 1-13 kv. Dykärret! Vad kan det bero på?

SKRÄP 2

BENGT EKEHJELMSGATAN SÖDERMALM

Som påminner mej sååå mycket om en morgon då ja å en hemlös till, hittade en jävla massa kläder!

Denna bild nedan va en bild som va såå nära att komma med i HÅLL HÖJDEN!

Men som vi – jag och Frank ”Franki” Aschberg – vart tvungna att rata som sistavarv bland de 250 stycken foton vi hade kvar i sistaval. (Boken HÅLL HÖJDEN! har 45 fotografier)

45 av 2000 stycken foton jag tog 2011 från mitt liv på gatan blev till bok år 2013.

83

VI HEMLÖSA FYNDAR LITE Å GARVAR SOM SATAN

Så, vad kan nu detta bero på? Tjaa, det finns säkert många vinklar å vrå på detta. Men en sak vet jag med säkerhet! Många medborgare lever i överflöd. Medians det samtidigt finns mer och mer folk som inte mycket har.

Om vi nu går tillbaka till den första bilden, så vill jag med bestämdhet säga att det här beror på att folk skiter i sitt överflöd då dom köper eller säljer sina lägenheter.

Kronorna i tanken får människor att bli förblindade till naturen! Och ”glömmer bort” var dom ska göra med sitt överflöd. Ja, i rena hetsen!

Hej ja heter Johnny och kommer snart få en försökslägenhet! Hejdå!

Jag råkar ha kvar några stycken fotoböcker. En bok kostar 230:- + frakt.

Skriv till: john@ekebert.se din adress mm och Swisha pluring till mej

tel 0765957939 Så får du boken signerad.

FRANK ”FRANKI” ASCHBERG håller höjden

Posted on by

Just, så va det! En kall vinternatt år 2010 hittade fotograf Frank Aschberg mej under Liljeholmsbron. Hemlös utslagen och påtänd! Ryktet att det fanns en hemlös knarkare som fotograferade och skrev om det livet hade Franki tagit reda på!

Så han bestämde sig för att försöka hitta mej vilket han till slut lyckades med.

Satt en kamera i min hand och bad mej dokumentera den hemlöses liv under hela 2011. Det gick riktigt bra! Jag sålde inte kameran eller bytte bort den mot knark. Jag fotade och fotade och fotade. var fjortonde dag träffade jag Franki och han tankade ut filerna från kameran.

Efter varje leverans blev bilderna mer och mer berättande. Franki sa: ”Håll höjden!” och med det menade han att jag levererade unika foton och att jag allmänt började hålla stilen.

Fick ett klart genombrott som dokumentärfotograf och dörrarna formligen stod i kö för att öppna sig!

Det blev även en fotobok med just det namnet ”HÅLL HÖJDEN!” av projektet och vidare mediafärd för mej!

Idag träffas vi lite då och då, precis som vilka vänner som helst!

Idag var det en sådan dag.

Så klart vi spexar till alvaret då vi ses!

Franki slog en kullerbytta mitt på ljusan dager korsning Swedenborgsgatan/Wollmar Yxkullsgatan.

Reser sig på armarna och ropar: ”Jag bär hela Världen på mina armar!”

Nice kontrar jag och trivs med ett familjärt skratt!

Franki 1

FRANK FRANKI ASCHBERG

Right, so be it! A cold winter night found the photographer Frank Aschberg me during Liljeholmsbron. Homeless and eliminated! The rumor that there was a homeless who photographed and wrote about the life had Franki found out!
So he decided to try to find me, which he succeeded in doing.
Put a camera in my hand and asked me to document the hemlöses life throughout 2011. It went really well! I sold the camera. I took photos and shot and shot. fortnight I met Franki and he took advantage of the photographs from the camera.
After each delivery became more pictures and more narrative. Franki said: ”Keep the highest!” And with that he meant that I delivered unique photos and I generally started to keep the style.
Got a clear breakthrough as a documentary photographer and the doors opened!
There was also a photo book with just that name ”KEEP HEIGHT” of the project and further career for me!
Today, we meet now and then, just as the friends anytime!
Today was such a day.
So clearly we kidding when we meet!
Franki hit a somersault in the middle of the day in crossing Swedenborgsgatan / Wollmar Yxkullsgatan Södermalm Stockholm Sweden.
Franki gets up on his arms and shouts: ”I carry the whole world on my arms!”
Nice I counter and enjoy a laugh!

 

MIN FOTOBOK ”HÅLL HÖJDEN!”

Posted on by

Är slut på Akademibokhandeln. Men jag har några stycken kvar. En bok som riktar sig till dem som arbetar och forskar om utsatta/hemlösa, alltså socionomer, behandlingsassistenter, poliser, politiker och volontärer, boken öppnar även för debatter. Beställ den, uppge postadress. Priset är 230 kronor signerad plus frakt.

Tyvärr är jag tvungen att ta 56 kronor för frakten så det blir 286 kronor. En gedigen fotobok utgiven av förlaget Stockholmia, Stockholms Stadsmuseum. Epsteins Dn skrev om genombrottet sen har det bara fyllt på, se vad media skrivit om undertecknad, de är inte lite på få år men styrkan att vi från botten plötsligt reser oss upp är inget jag drömmer om Det kommer bli verklighet!

Nedan följer ett litet utdrag med fotografi. Swisha till 0765957939

På bänkarna finns en stadigvarande gemenskap. Där skrattar vi ofta. En del människor som knallar förbi oss gillar inte när vi har kul. Varför vet jag inte riktigt. Men sammanhållningen är konstant hos oss. Sommar som vinter, varmt eller kallt, det spelar ingen roll. Vi sitter där i vått och torrt. Här
på bänkarna vid »Tullen«, Hornstull där Tanto, alltså Tantolunden, börjar har många av oss kommit och gått. Denna extremt tidiga förvårsdag var det absolut ingen skillnad. Det som visar försmaken av vår är dom saknade handskarna men vinterpjucken, dom sitter kvar.

 

 

STADIGVARANDE GEMENSKAP

 

STADIGVARANDE GEMENSKAP

NISSE TRILLA AV PINN

Posted on by

Nisse är död! Polarn som var en redig vän och vapenbroder!

Vi ”campa ihop” några år och Nisse blev en av flera jag skrev personligt om i min fotobok HÅLL HÖJDEN!

Här kan du läsa den sidan i boken efter foton på Nisse

NISSE

362199

 

foto 1 fr HÅLL HÖJDEN! 

”Min absolut äldsta vän från gatan. Vi har känt varandra
i långt över 30 år och hade såå roligt på 1970- och 80- talen. Trötta på att tjäna ihop till pilsner, brass och amfetamin genom riskabelt handlande, bestämde vi oss en dag i början av 80-talet för att tigga oss fram på varsin sida av Götgatan, från Slussen ner mot Skanstull. Vi hade en plan: »Om vi säger att vi behöver 50 öre till mat bör vi få en bagis åtminstone och om vi går på varsin sida av Götgatan så blir det två bagis minst var gång.»

Sagt och gjort. Efter vartannat kvarter hade vi redovisning av vem som var »duktigast«. Jag minns att det var Nisse som vann.

Vi levde gott på detta i ett par veckor och fick så mycket klirr att det räckte till ett mindre restaurangbesök var kväll. Varje dag fick vi ihop till allt vi behövde.

Till sist tröttnade vi och återgick till gamla rutiner. I dag när jag tigger nån enstaka gång, utanför bolaget exempelvis, säger jag alltid: »Tjena! Har du ett par spänn till en pilsner?« Det funkar oförskämt bra!

I alla samhällsklasser finns det dom som inte alls bryr sig om sitt yttre utseende. Nisse tillhör dom. Men han är precis lika fin för det. Hans hjärta är mycket varmt och vi blir alltid lika glada när vi stöter på varandra. ”

BOKEN OM HEMLÖSA I STOCKHOLM

Posted on by

Det känns jättebra att det finns efterfrågan på min bok HÅLL HÖJDEN! En fotobok med berättande texter som beskriver den utsattas intressen och vardag likväl helger. Vad vi gör och hur vi tänker som hemlös utsatt i Stockholm. Du köper den av mej.

Bor du i STHLM med omnejd kan vi ses. Annars postar jag den när du givit mej din adress och Swishat 230:-till mitt nr 0765957939

Här ser du en av fotografierna med berättande text

Drakenbergsparken där Tantolunden börjar. Vi på bänkarna benämner detta ställe ”Bänkarna i Tanto” eller ”Tullen” Här, där Stockholms största park börjar, är det helt fritt fram att förtära alkohol, men det är inte det som gör att vi samlas här. Vi samlas här för dels bor en hel del lirare runtomkring. Det ligger ett bolag ganska nära. Men det kanske viktigaste: Tanto med omnejd är för oss det enda stället där man kan råka somna in utan att bli muddrad och plundrad. Och det är inte ovanligt att om man tappat något eller glömt nåt ser någon till att sakerna kommer till rätta. Det kan vara allt från en bunt Situation Sthlm till hela ryggväskor, kepor och … ja faktiskt vad som! Men visst, tiderna förändras även i vår säregna sfär. Det kommer in nytt folk som inte förstår dessa ”Tullens koder” Medborgarna här runt har också en speciell tröskel och förståelse för ölisarna. Ofta känns vi som ett naturligt inslag i området. Flera original vistas runt Tullen och inte att förglömma – söderandan!”

MINA GOA GUBBAR I TANTOLUNDEN

MINA GOA GUBBAR I TANTOLUNDEN

Här har du en länk till artikel om boken som DNs Lars Epstein skrivit

http://bit.ly/1ZhU7dc

 

MIN LÅT ETT PIANO KLINKAR nu på Youtube

Posted on by

http://youtu.be/7wxZ-qikDIA

UTTRAG FRÅN TEXT I MIN FOTOBOK ”HÅLL HÖJDEN!”

”Jag förstod att min kropp höll på att stanna våren 2011. Alla tecken visade det och ett tag var det skytteltrafik med ambulanser till akuten. Nu visste jag att om jag inte tar det lugnt med drogerna, timme för timme, dag för dag, så spricker organen.

En förmiddag hörde jag genom väggen ett ljud som fucking ju lät som ett piano.

Jag kopplade snart ihop pianot med att jag är tvungen att ta det lugnt för piano betyder ju ta det lugnt.

Det var vår och det var svalt.

TEXT OCH ACKORD

ETT PIANO KLINKAR BAKOM VÄGGEN TA DE LUGNT TA DE LUGNT I SVALA VÅR

OM Å OM SÄGER PIANOT TA DE LUGNT TA DE LUNGT NU I VÅR

MEN LJUSET HÄR UTE DA MEN LJUSET HÄR INNE SÅ VADÅ

ETT PIANO KLINKAR BAKOM VÄGGEN TA DE LUGNT TA DE LUGNT I SVALA VÅR

 

JA DÄR FINNS INGE MOLN JA DÄR FINNS INGE MOLN JA DÄR FINNS INGE MOLN JA DÄR FINNS INGE MOLN

HIMLEN ÄR ÖPPEN MEN VÄGEN DIT HUR LÅNG? ETT STEG TILL SA PUGH Å OLA STÄMDE OPP MED SIN SÅNG

VÄGEN SER DU VÄGEN ÄR DEN LÅNG?

TAPPA INTE STYRMAN I REFRÄNGEN POÄNGEN POÄNGEN POÄNGEN I DEN VÄNTANDE ÄNGEN

Ett piano klinkar av John Arthur Ekebert VERS. am, E, E7 REFRÄNG. C C7

ETT PIANO KLINKAR

 

 

TOMAS – MANNEN MED TUSEN ANSIKTEN

Posted on by

Och mer där till.

Som den gedigna stadsöverlevaren, bor Tomas precis överallt, där det för stunden faller sig in.

Allt från ”huset som gud glömde” I Rågsved, där som den siste mohikanen som fick stänga porten – till tältningarna ute på Djurgården.

Dessutom har Tomas överlevaren ställt upp både i fotoboken HÅLL HÖJDEN! och Årets almanacka 2015 Johnny och hans vänner. Såklart ja haffade honom en mellansöndag typ idag o bad om en plåt. Tomas sträckte på sig, delade ut ett antal kramar och ställde sig i en ny pos: ”Blir de bra så här, Johnny?” Jovisst blev de de!

Tjooo! Å ja sköt!

 

Tomas med almanacka och fotobok

IMG_5821

DAGENS TOMAS LIKA GO VARJE GÅNG

 

MR HYDE

FRÅN FOTOBOKEN ”HÅLL HÖJDEN!” sid 28-29

 

Årets almanacka 2015 Johnny och hans vänner

3-14 (dragen)

TOMAS I juli 2015 PÅ SKROTEN MED FD FINANSMINISTERN ANDERS BORG

 

Och de ska ni veta gott folk! Fortfarande kan du – om du är snäll – få tag i – dels almanackan hos hellstone Musik och min fotobok ”HÅLL HÖJDEN!” innan mitt lilla lager sinat. När lagret ligger på sistavarv blir denna bok mycket mycket dyr och eftertraktad! Sanna mina ord. Så e de med fina fotoböcker säger historien.

Så slutligen: ”Mannen med tusen ansikten” herr Tomas i två skepnader till.

152 - version 2

603

 

MARKNAD PÅ CLARION HOTELL RINGVÄGEN

Posted on by

LÄS FÖRST: ALLT DU BEHÖVER VETA OM ÅRETS ALMANACKA http://www.ekebert.se/almanackor/

Clarion Hotell Ringvägen. Anordnade marknad och hyresavgiften för säljarna gick till Stadsmissionen.

Då passade det bra att sälja Årets almanacka 2015.

Nu har jag dragit in 7,000 spänn till Stadsmissionen på några dagar de känns helt ok.

Loppis 1

JA PRATADE BÅDE FÖR MINA BÖCKER OCH ALMANACKAN

 

En å annan ville fördjupa sig.

loppi 2

EN TREVLIG FAMILJ SOM OCKSÅ SÅLDE GREJOR PÅ MARKNADEN. DOTTERN LÄSER LITE UR BOKEN

 

Lite avslaget vart de trots allt. Även om det spelades jättebra musik av en DJ. Sa åt Bosse Schön bordsgrannen: ”Ja knallar på toaletten” Gick o spana ut genom Clarions panoramafönster i stället. Och det gjorde jag helt rätt i.

 

Här ser ni en av utfarterna från Sthlm söderut. Med Globen i mitten såklart. Till vänster under broarna har ni ”Trädgården” som Veronica Maggio sjunger så fint om. http://bit.ly/1sVmu0Z

Där mellan står jag.

självis ny

ETT KOMLICERAT SJÄLVPORTRÄTT PÅ EN KOMPLICERAD MAN

 

Så till sist: Fronten till almanackan

Almenacka

 

 

 

 

ROFFE POSERAR O POCHAR FÖR ÅRETS ALMANACKA

Posted on by

Igår träffade jag Roffe Sjöberg. Där stod han och hängde vid trappen till Högalidskyrkan med dagens andra pilsner. Roffe har fått äran att både vara med i fotoboken och Årets almanacka 2015. Roffe gör mer än gärna lite uppmärksamhet till mitt senaste färdiga projekt. Observera trädstammen oppe på vår kulle. Vi diskuterar varje år om detta är en björkstam eller asp. Vi tror nämligen att det är en hybrid eller en stam från urtiden.

roffe o almanack

ROFFE PÅ HUGGET MED SIN ANDRA DAGENSPILSNER GÖR REKLAM FÖR ALMANACKAN

Så fixerade vi Roffe opp vid stammen. Här sprang han på sina barnsben. Grät när parkförvaltningen sågade bort hans bänk i högalidtrappen för nåt år sen.

Roffe Sjögren

ÄR DET EN BJÖRKSTAM ELLER EN ASP?

 

Så här ser fronten ut till årets almanacka 2015

Almenacka

ROFFE LÄNGS NER TILL HÖGER

Vi avslutar denna fm med ett utdrag från fotoboken.

”Roffe, en mycket god vän från Tullen. Hans bluesspelande på gitarr, efter att han först värmt upp förstås, ligger på en musikkänsla utöver det vanliga. Roffe och Staven, som dyker upp längre fram i denna bok, var ett radarpar på bänkarna. Hammarbajare, älskare av »Chucken«, Chuck Berry. Killar som Roffe gör aldrig en fluga förnär. Möjligtvis händer det när daghärbärget Frälsis besökts på Långholmsgatan och Roffe är på G till bänkarna att han då saxar mellan bilarna i korsningen Hornsgatan/Långholmsgatan, viftar med armarna och är smått upprörd över alla bilar som där bränner och inte visar hänsyn.” från min fotobok HÅLL HÖJDEN! sida 30-31 ROFFE POFFE PÄRON PUNG

PS: DAGENS GÅTA. Hur många indianer får det plats i ett träd?

 

 

FÖRBANNAT MED PRIVATISERING AV APOTEK!

Posted on by

Sankt Göran Sjukhus avd 54. Dom på 54an slarvade bort den medicin jag alltid bär med mej. Hjärtmedicin mm. Här på Huddinge Sjukhus finns den medicinen inte med på listan på den medicin jag får här.

Gick med personal till Huddinge Sjukhus Apotek nova. http://www.apoteket.se/privatpersoner/common/apotek.aspx?id=a07490001 För att hämta plåsterlappar till det nu växande exemet (DuoDERM Mini pl 5x5cm). Apotek Nova hade inte dom. Det ÄR FÖRDÄRVLIGT MED PRIVATISERINGEN AV APOTEK FYFAN! SKÄMS SVERIGE FÖR ATT NI – VI PRIVATISERAT APOTEKEN.

Fan om exemet börjar växa igen, vilket det gör nu. Och jag har pulsrusning, ingen medicin fastän jag är på sjukhus FYFAN SVERIGE SKÄMS SKITEN UR ER!!!!!

 

Så här såg jag ut i tre år och vill inte för allt smör i Småland få det tillbaka

MITT EKSEM

TEXTEN TILL ”MITT EKSEM” från min bok HÅLL HÖJDEN!

Eksemet bara dök upp för några år sedan. Jag bodde på lågtröskelboendet Triaden i Hagsätra. Ett boende som var mycket skitigt och dammigt. Svärmar av miniflugor härjade överallt i fastigheten. Och så var det ståhej runt allt. Drogerna flödade konstant, liksom spriten. Desperat tog jag ett ansvar över renligheten då ingen annan brydde sig, heller inte personalen. Jag anmälde det till hälsovårdsmyndigheterna. På grund av allt detta, osäkerheten, drogerna, den otroliga mentala stressen, utlöstes eksemet. Kroppen sa: »Hit men inte längre!« Under dessa år har det kliat oavbrutet dygnet runt. Har fått vätskebrist, feberfrossa var och varannan dag. Sömn- löshet och smärta. Det har lett till en stenhård kamp för att inte bli helt deprimerad. Min räddning har varit Lise och det kreativa skapandet, skrivandet, musicerandet. När en skaparidé ploppat upp och jag har möjlighet att göra något åt idén och komma till en punkt eller ett avslut måste jag göra det. Då försvinner klådan puts veck under skaparprocessen. Andra sätt att lindra klådan är amfetamin, piller, alkohol. Men efter ett par år hjälpte inte sinnesförändrande medel. Eksemet, som är av den mest besvärliga sorten, heter Prurigo Nodularis eller mynteksem. Flera gånger när jag sagt till folk att jag har eksem och att det kliar något fruktansvärt svarar många glatt: »Jag har också eksem! Det är bara att smörja med mjukgörande så blir det bättre.« Ja, hej du, tänker jag då.

För att inte fan i mej ta mitt liv på grund av klådan har jag försökt allt. Att sova med full mundering är ett måste. Strumpor uppdragna över långbyxor. Munktröja, luvan över huvudet och sedan ligga precis helt blixtstilla så får jag kanske en liten möjlighet att sova några timmar på raken. Att bli övervarm i en trång tunnelbana, glöm det! Då är det bara att hoppa av! Mö- ten att gå på? Glöm det om klådan kommer! Mitt under morgonens klädbyte kommer anfallet av klåda. Glöm att det går att klä sig färdigt! Jag lovar er! Att ha full klåda är i bästa fall som att ha pissmyror på kroppen eller flugor som trippar på huden. Som att hoppa i en höstack naken och känna hur allt kliar. När jag kliar tillbaka − reflexmässigt eller inte spelar ingen roll – kliar jag så mycket att köttet kommer fram. Ibland riktigt hör jag hur naglarna sylvasst skär in (människoköttet är hårt och fast), ett säreget ljud ska ni veta! »Klitch, klitch« låter det när jag skivar mej in. När det till slut bara är kött kvar, ingen hud, då släpper klådan just där och jag kan pusta ut och somna ett tag. Men sedan kommer i stället en ny smärta, på just det stället. En smärta som påminner om brännskador. Nästa steg är ömtålighet. Minsta beröring på de öppna såren gör ont. Till och med strumporna kan göra ont. Vätskan och blodet torkar fast i kläderna och såren rivs upp när man ska byta kläder. Samtidigt startar klådan någon annanstans på kroppen. Så här håller det på dygnet runt. Jag är hundra på att utan kunskap eller sunt förnuft kan en människa klia sig till döds genom att vätska läcker ut. Organen torkar bort (huden är ju det yttre organet och alla organ hör ihop). Kroppen består av en massa vatten. En annan uppenbar risk vid svårt eksem är att hudbakterierna vi alla har kommer in i blodomloppet. Blodpropp i lungan kan det också leda till. När huden försöker reparera de öppna såren bygger den förhöjningar. Dom hudförhöjningar jag har haft är de grövsta sjuksköterskan Ola sett och då jobbar han ändå på hudspecialistkliniken på Södersjukhuset. Det säger mycket. Huden är kroppens största organ. Alla organ hör som sagt ihop. Det fysiska hör ihop med det psykiska. Stress skapar fysiska kroppsliga besvär. En del får cancer och dör när kroppen säger ifrån. Andra får hjärtinfarkt och dör. En del får eksem när kroppen säger ifrån. Nästa steg är cancer eller hjärtinfarkt. Min slutliga livsförändring började innan kroppen valde nästa steg. Jag är på bättringsväg.