• Böcker
    • Fotoboken Håll höjden! – Rapport från bottenplattan
    • Kokboken Gatans mat
  • Engagemang
    • De Utsattas Dag
      • Almanackan
        • Almanackan 2016
        • Almanackan 2015
      • Manifestationen
        • Manifestationen 2016
        • Manifestationen 2015
          • Pressmeddelande
            • Bilder för publicering
    • Idétävling Hemlös
    • Kalendarium
  • Foto
    • Artistfoton
    • Foton från boken HÅLL HÖJDEN!
    • Foton från GATUFOLKET
    • Utställningar
      • Gnestaplanket 25 juli 2015
      • Samtidsbild 26/4 – 5/10 2014 Stockholms läns museum
      • Framed III, 4/10-2/11 2014
      • Gnestaplanket 26 juli 2014
      • POP UP-utställning 24-25 maj 2014, Stockholm
      • Gnestaplanket 27 juli 2013
      • Framed II den 5-9 december 2012 på Galleri Kontrast
      • Håll höjden på Sigtunastiftelsen 17/8 – 17/9 2012
      • Planket 2012 Vitabergsparken, Stockholm
      • Gnestaplanket 28 juli 2012
      • Bildens röst maj 2012
  • Krönikor
  • Ljud
    • Intervjuer
    • Radioskugga
    • Youtube
  • Om John
    • Boka John
  • Events
John Arthur Ekebert

Category Archives: Ekeberts Stockholm

MITT JULKORT JAG FICK JULEN 2017

Posted on 12 januari 2018 by John Arthur Ekebert

Men den täckte upp hela julen för mig mentalt!

Fick ett julkort av mina grannar där julmotivet fick bli underordnad till kortets baksidestext.

 

”KÄRA GRANNE”

God jul & Gott Nytt År önskar familjen P……..

”Roligt att du tyckte om vår krans i trapphuset.

Vi storgillar dina Hyacinter som sprider så god doft i trapphuset!”

 

Förstå gott folk vad glad och stark jag blir av detta.

Så de var bara att rama in kortet och den hänger på väggen snart! Att som person komma från svåra levnadsförhållanden med hemlöshet och annat “skit” och få en försökslägenhet – där är det viktigaste för en stabil framtid att kontakten med sina närmsta grannar klickar positivt och det är precis vad jag känner att det gör det här! Är så glad för min lägenhet så de står härliga till! 

 

 

Posted in Ekeberts Stockholm, Goda berättelser | Leave a comment |

STOCKEN

Posted on 7 januari 2018 by John Arthur Ekebert

Såå… på min fritid klär jag mig ibland i gruvarbetarens rock. Tar med arkeologens pensel och begiver mig ut i oasernas gömda, glömda ställen här i Stockholm.

En tidig söndagsmorgon tror jag detta utspelade sig.

Satt på Tricken på väg mot Centralen, för jag ville köpa nån öl svart kanske två. Försökte alltså tända av på tjacket förstår ni. Så var önskningen och läget. Hipps vipps kliver Stockholms mest aktive gatulangare alla alkohol själv in i vagnen och vi hälsar.

Nej ingen pilsner hade han idag men cigg som vanligt och nu fanns det whiskey tillhands, enliters! Mamma Mia! Ja tänkte, hm? Om jag investerar i en flaska vid rättpris kan jag må hända ta mig en klunk, kanske två? Jag gillar whiskey, men en hela? Tänkte vidare: Sedan sälja flaskan till en alkis?” Köpte en pava efter en tuff förhandling inne i T-banevagnen. Priset blev så pass lågt att jag skulle kunna använda 1/3 och sedan sälja resterande två tredjedelar och på så vis få igen insatsen.

Drev runt lite vid cityterminalen tills jag fann en plats för, tjaa? Klunk ett? Där satt då en man och bjöd på cigg. Jag frågade om han ville köpa whiskey. Och det ville han! Vi gick iväg, han verkade snäll men dock törstig. Tog oss till sidan av den där viaduktliknande platsen innan broarna till Gamla Stan och Stadshuset, precis strax efter där man kör in gods till tågterminalen.

Då är ni där va, med oss nu! Där det liksom är en liten mur och några bänkar. Sista året ungefär har det se ut som en byggarbetsplats mer och mer för varje dag, just runt dessa bänkar och den låga runda murkanten. Vi gjorde upp, gubben och jag.

Fick 200 pix och behöll cirka 25 cl från min nu f.d. whiskyflaska.

Fan, det var visst starka grejor? Nä! hihihi, så farligt var det inte, hihihi, hick!! Vi pratade, skrattade, jag och gubben. Började först showa medans den trevliga gubben från andra sidan stan – som älskade whisky och som nu satt och blev full, skrattade högt och blev mera påverkad, ja ni förstår!

Men som brukligt bygger ju upptåg på något och denna gång var det en stock. Byggare hade grävt en jättegrop och i gropen syntes en lerig stock, en gammal ekstock visade det sig. Kanske Stocken Holmen själv? Va vet ja! Jag dammade den, skrapade den och snart gick mina ögonlock upp? Tamefan i de blå! Just när den berusade mannen sa – ”Den där armeringen som sitter där är minst sjuhundra år gammal och ekstocken du skrapar på, den får du nog tiotusen kronor för!”

Tittade på honom! är han redan full? och visst! Det var han, men fan om han inte vet vad han säger ändå? Jag tittade nu på EKSTOCKEN med andra ögon och såg! det han sa! Stocken var ju supergammal och helt intakt! Ingen tvekan längre. Jag fick rysningar av upptäckten och mina redan urkrafter gick över till en dynamit- slåttermaskin! brrrrrrrrr lät det när jag världsvant gjorde ytbehandling, rensnings- provet! Ytbehandling är en av mina värsta starkaste sidor!

Energin sprutade om mig med hjälp av amfetaminet som fortfarande verkade. Gubben blev imponerad av min för dagen teknik. Det ena spåret efter det andra framträdde från denna vackra naturskulpterande ekstock.

Gyttjan och leran hade konserverat stocken något fantastiskt.

Summa summarum efter si så där två timmar slit. Gubben skrattande med mig, åt oss, för vi hade skitroligt.

Nu spelade vi upp händelsen som en stor tävling som i en arena:
”och den slutliga vinnaren ääääär. Vinnaren äääär den lilla Ekbiten! på god andraaaplaaaaats kommmmer Armeringen! Tredje! Ekstocken Himself! Stick å brinn unga Wasaskepp! Va då spik i foten? Sist och för en gångs skull minst men naggandes good, den lilla – vafan nu det är, Biten!
Nu fick jag rediga bekymmer! hur i hela friden skall jag kunna rädda detta till säker Krigsfri zon? Hm? Den va annars go , denna salongsberusning! Men gubben var nu stupandes fuller, medans jag frenetiskt letade band, rep mm för att binda stocken! De gick ihop sig till slut och klockan vart dager för länge sedan. Folk gick fram och åter. Myllret rörde sig och tjaa, jag med!

Gubben satt och somnade! Ja tänkte, detta är inte bra, han blir muddrad om jag lämnar honom här! För pengar tycks han ha. Jag vände tillbaka till honom och puffade hårt på honom och skrek: ”För i helvete sitt inte här och somna! SITT INTE HÄR OCH SOMNA puff , puff spark! Skall jag hämta en taxi åt dej?

FÖR HELVETE! SKA JAG HÄMTA EN TAXI ÅT DEJ? FÖR DU BLIR ANNARS PLUNDRAD! Gubben svarade ”Ja de kan du!”

Och så blev det! Förklarade läget med taxiföraren vid station och det var inga problem! Satte mej bredvid och taxin rullade ner till ”vår” plats.

Gubben var vaken efter min behandling. Vi sa adjö och jag märkte att han tyckte om mig och det var samma här, gubben var fin. Han iväg i taxin och vinkade till mig medans jag knallade med ekstocken tungt hängandes på axeln.

Ekstocken snudd på två meter! Tjaa resten kan ni räkna ut själva! Ja menar, gå på stan med en ekstock på axeln och till på köpet åka tunnelbana.

Men vi kom in genom SL-spärren, jag och min stock. Klev av.

Där står Tony, en vän från gatan på Mariatorgets T-baneperrong när jag kommer ut från vagnen med en tung ekstock på axeln. Tony står och småsnackar med några vänner. Vi hälsar glatt på varandra som vanligt, inget mer med det! Han bjuder mig på ett päron! Jag äter upp det.

Om ni nu gott folk råkar undra vart jag gjorde med denna ekstock som är äldre än Wasa självt, kan jag ju då tala om att den ligger i tryggt förvar hemma hos Lise!

Posted in Ekeberts Stockholm, Goda berättelser | 2 Comments |

LIDER MED UTSATTA KVINNOR

Posted on 23 december 2016 by John Arthur Ekebert

Den unga söta tjejerna i tjugoåldern  som råkat få tag i illegal eller genom en läkare utskrivet Subutex. Torskar, så efter ett par år blir de beroende av äldre “erfaren snäll man Då kommer byteshandeln igång.

Gissa vad för byteshandel? 

 

Posted in Ekeberts Stockholm | Leave a comment |

SÖS är stressade över human hjälp

Posted on 15 december 2016 by John Arthur Ekebert

Slarvigtvis  av SÖS – akuten 13 nov.Linda sa att hennes knä var skadad, fodleden samt smalbenet. Läkarna missade Röntgen på knät som hade en fraktur. Den stukande foten fick Linda och tio värktablett . Tre veckor senare visa det sig att Linda gått med ett brutet knä. På papperna vi fick fanns ingen tid för knägymnastik. Tre veckor senare åker vi till akuten igen. i förgår. Då visar sig att knät är brutet. Ingen åter besökstid, inget smärtstillande.Vi kom med ambulans den 13 november till akuten via ambulans från mej För Linda Kunde inte resa sig. Undersökning, Röntgen! trots att Linda klagad på värk.

Allt kostar tid och pengar. Nu lyckades jag genom min envishet få ut starkare medicin än Alvedon. Kors i taket. Fick be en sköterska översätta den slarviga skrivstilen till faktasvenska. Nu är det Dalens Sjukhus som vi ska ringa. Finna inte annat ställe. Linda är en person – min livskamrat, som har 1000 tusen andra saker att tänka på. Om hon får som det behövs kan ja ge mej tusan på att hon är beredd att kapa benan när vi kliver i land /john

 

 

Posted in Ekeberts Stockholm | Leave a comment |

Ett svårt möte med Ordningsvakter

Posted on 12 december 2016 by John Arthur Ekebert

Klev på tuben samtidigt som två Ordningsvakter klev på.

VILDBJÖRNAR I BJÖRNS TRÄDGÅRD

Det är över tjugo år sedan som ja känt mig lika hotad och fått en obehaglighetskänsla då en av dessa vakter – typ 200 cm å kraftig – stirrade på mej samt använde all den härskarteknik som så var möjlig bland allmänheten i detta möte. (Ingen Ordningsvakt vill vara med på bild de bli bara arga om jag nämner det. därför väljer jag en bild på polisens ingripande) Till saken hör att jag satt nykter, drogfri på plats i vagnen. Då denne fantastiske man, en sk. “ordningsvakt”  tröttnat att försöka provocera mig började Ordningsvakten slänga upp sina armar på den där du vet handhållaren för stående trafikanter. Han, denne ordningsvakt – nu stavad med litet o -tittade ut över vagnen med en blick som ger mej rysningar. Mer som ger mig rädsla är att det nu har kommit en ”undergrupp” till T-Banans ordningsvakter, som nu har det röda dräkterna som ordningsvakterna tidigare blev utbytta till annan uniform pga. att allmänheten kände sig provocerade.

Tillbaka till det förstnämnda: Jo, en sak lade jag särskilt märke till.

Att ”ordningsvakterna i dag har både övermakt och så mycket mer teknisk utrustning en för några år sedan. Där de rödklädda ”ordningsvakterna” började sin ”karriär” är nu utbytt mot en ny yrkesgrupp med röd uniform. De väntar, alltså de sk. ”trygghetsvärdarna” väntar bara på att få mera befogenhet.

Det här känns som en upptrappning från de onda!

 

Posted in Ekeberts Stockholm | Leave a comment |

MATTMISSIONEN HAR ÖPPNAT IGEN

Posted on 27 september 2016 by John Arthur Ekebert

Så fint att idag vara med när Matmissionen öppnade igen, efter att deras butik i Rågsved blev uppeldad! Den terror drabbade många grupper i Samhället: Allt från ensamma mödrar till fattigpensionären.

Idag öppnades den nya butiken ute i Veddesta.

Okey, det är två timmar dit, cirka från Bagis. Men det är det värt! Jag spar mellan tusen och femtonhundra per månad om jag och Linda handlar här.

http://www.stadsmissionen.se/Socialverksamhet/Matmissionen/

Kön innan butiken öppnade var kanske femtio stycken som lyckades på öppningsdagen hitta till rätt ställe (typ halvindustriområde) Buss 178 från Kista är ett bra tips!

Efter ett par tio, tjugo minuter var det full rulle att försöka hitta både grönsaker färskvaror samt kött mm för ett pris långt under de vanliga butikerna saluför sina varor för.

Vi, folket är oerhört tacksamma att Stadsmissionen hade den kraft att åter satsa på detta projekt!

mat

EN HARMONISK KÖ I HARMONISKT AFFÄR

Posted in Ekeberts Stockholm | 2 Comments |

DE BOR EN HEMLÖS I KVARTERET

Posted on 21 augusti 2016 by John Arthur Ekebert

Jag och linda gick till ett av kvarterens större gemensamma utrymmen. I foajén utanför finns det ett kort bord. Där låg en man och vred sig med huvudet rakt ned och fötterna dinglandes på andra sidan av detta lilla bord.

Givetvis gick jag fram och frågade om läget och om han behövde hjälp med nånting!

Nä, sa han och fortsatte stöna. Vem fan hade inte stönat genom att ligga på detta viset? Bredvid honom låg det en stor skruvmejsel och en redig polygrip.

Byxorna var halvt nerhasade. Vi jag och Linda gjorde vårt ärende i detta gemensamma utrymme där det springer folk titt som tätt. Ingen reagerade på den stönade sovande mannen. Visst, ja har sett några utsatta tidigare i kvarteret men nu kom det liksom ganska nära.

Då vi kom tillbaka efter 30 minuter ligger mannen fortfarande kvar och stönar och vrider sig lite mera nu i nåt smärttillstånd.

Vi går in i det stora gemensamma utrymmet. Där inne är det nu en man. jag frågar honom: ”kanske vi skulle ringa 112?”

Han svarar – Ingen fara han andas ju!

Ja höll på att baxna och tyckte nästan att klockorna stannade. Så gick det några minuter till då jag förstod att mannen som jag försynt frågade om vi skulle ringa sos, att han alltså var kvarterets vaktmästare.

Aha tänkte jag genast.

Det är därför ingen reagerar som går förbi den stönande mannen i foajén.

Han har alltså mer eller mindre fått ”tillstånd” att sova där.

Det tyckte jag var fint.

THE LIVES homeless in the neighborhood

Linda and I went to a quarter of the larger common areas. In the foyer outside is the one card away. There was a man and turned his head straight down and his feet dangling on the other side of this small table.

Naturally, I went up and asked about the situation, and if he needed help with anything!

No, he said, and continued to moan. Who the hell had not groaned by lying in this way? Beside him lay a large screwdriver and pliers edited.

The pants were half droopy. We Linda and I made our case in this common space where people run very often. No reaction to the sleeping man groaned. Sure, yes’ve seen some exposed previously in the neighborhood but now it came as quite close.

When we came back after 30 minutes, the man is still there and moan and twist a bit more now something painful conditions.

We go into the large common space. There is now a man. I ask him: “Maybe we should call 112?”

He answers – No worries he breathes after all!

Yes was about to blow your mind and almost thought that the bells stopped. So it was a few minutes when I knew the man I timidly asked if we would call SOS, that he thus was the neighborhood’s caretaker.

Aha, I thought immediately.

It is no response that goes beyond the moaning man in the foyer.

He thus has more or less been given “permission” to sleep there.

I thought that was fine.

Posted in Ekeberts Stockholm | Leave a comment |

Stockholms stadsmuseums vandring hemlös på söder gick bra idag

Posted on 16 augusti 2016 by John Arthur Ekebert

Det var fullsatt Men gruppen var med och förstod, ställde konstruktiva frågor. Och lite skratt mellan varven. “De går ju inte att hänga ner sig hela dagen sa polaren och kokade potatis under bänken”

HEMLÖS PÅ SÖDER
WALKS
16/8
| 18.00 ‒ 19.30
| WALKS
18/8
| 12.00 ‒ 13.30
| WALKS
20/8
| 15.00 ‒ 16.30
| WALKS
Obs Tisdagens vandring slutsåld.

 

Följ med John Arthur Ekebert, fotograf, bloggare och författare med flera års erfarenhet av att leva som hemlös i Stockhom, på en vandring in i de hemlösas värld på Södermalm. Via parker, härbärgen, bostadshotell och portar får du en inblick i de utsattas liv och verklighet.
För att delta i vandringen måste du ha en biljett. Biljetter finns till försäljning på Medeltidsmuseet, som ligger vid Strömparterren under Norrbro, från och med lördag den 13:e augusti. Kassan är öppen vardagar 11.30–17.00 och helger 12.00–17.00 (onsdag håller kassan öppet 11.30–20.00 och lördag 20:e augusti 11.30–17.00) mellan den 13:e augusti och den 21:a augusti. Biljetterna kostar 30 kronor styck. Vandringens startpunkt finns angiven på biljetten.

KALLA UTÅT, VARMA INÅT

Posted in Ekeberts Stockholm | Leave a comment |

SPELEMANNEN I FATUBURSPARKEN

Posted on 16 juni 2016 by John Arthur Ekebert

Vet inte riktigt vad det beror på.

Men jag fastnar för några tiggare och spelemän lite extra!

Här är en av dem

Spelemannen

SPELEMANNEN I FATUBURSPARKEN

Brukar stanna till och ”snacka lite” när jag har vägen förbi!

Det har hänt under det senaste året att jag har klivit in och beskyddat honom mot ”otrevligt folk”

Stannar till där och slänga några ord, ibland även en liten slant!

En dag för ett tag sedan kom jag med en telefon till honom (skänkt av föreningen ”Öppna famnen”)

Han blev hur glad som helst!

Idag hade jag åter vägen förbi. Han stoppade mej och sa:

”Kom, kom, kom! Och vi gick genom halva Södermalm. Jag som skulle åt andra hållet, men, men. Stannade till hos en dam som satt och tiggde pengar. Då ville spelemannen att kvinnan skulle ”trolla fram”! lättöl! vilket hon gjorde! En dricka som han helt klart ville bjuda på!

Vidare frågade spelemannen vilka språk jag talade. Så började han prata på Spanska, italienska och engelska. Ja fattade nada förutom att han bara ville mej väl!

Sen ringde han en kompis som kunde halvknacklig svenska.

Det jag kunde förstå var att spelemannen ville hälsa från mej hem till hans familj.

För nu skulle han åka hem och komma tillbaka i september.

Jag kände att det här mötet med mej var mycket viktigt för honom!

Fick en ”puss på kinden” och jag gjorde likadant, gav honom en puss på kinden!

Om jag uppfattade det rätt så ville han även bjuda på vin. Men det spelar ingen roll! Ja gillar skarpt denne speleman!

Det är sådana här möten som gör att man känner både tacksamhet och reel gemenskap! Lite försenad till mitt möte knallade jag där i från med ett leende! 

Posted in Ekeberts Stockholm | Leave a comment |

BAGISLOPPET 2016

Posted on 8 juni 2016 by John Arthur Ekebert

Har helt klart hamnat på ett underbart ställe Bagarmossen! Idag gick Bagisloppet av stapeln! http://www.bagisloppet.se Här, där jag för övrigt är född och bodde mina första 1,5 år innan vi flyttade till Fruängen 1959! Vi bodde då i en 2a. Jag bor också i en 2a i en fastighet som byggdes i slutet på 40-talet! Min mattematiska uträkning ger svaret att det är större chans att jag har hamnat i samma lägenhet än att vinna 10,000 på Triss! De du, de e nåt att fundera på!

Idag kollade jag på Bagisloppet och lyssnade på underbar musik med bland annat Funk Fiction Eventband http://bit.ly/1VMHLw6 Känner mej verkligen hemma här i Bagis! Nedan: Angela och Linda!  Under bilden kan ni se och lyssna på Funk Fiction!Angela Johnsson å Linda!

Posted in Ekeberts Stockholm | Leave a comment |
Nästa sida »

Events

  • No Events

Senaste kommentarer

  • Gunilla Hallgren om TJURBERGSPARKEN ÄR HOTAD
  • John Arthur Ekebert om Fotoboken Håll höjden! – Rapport från bottenplattan
  • Nathalie om Fotoboken Håll höjden! – Rapport från bottenplattan
  • John Arthur Ekebert om EN BURKPLOCKARE
  • Jonathan om EN BURKPLOCKARE

Länkar

  • Hellstone – världens bästa musikaffär
  • Mina fotografier på Stockholmskällan
  • RETT
  • Sofia Karlsson, Sveriges visdrottning!
  • Superkrafter
  • urban artroom göteborg

Kategorier

  • Andras ord dikter bilder (7)
  • ÅRETS ALMANACKA 2015 (37)
  • Årets almanacka 2016 (13)
  • ARTISTER I FOTOGRAFIER (18)
  • BARA HON VISKAR I MITT ÖRA (9)
  • Bilder (90)
  • BILDGÅTA (8)
  • De utsattas dag (20)
  • Dikter och poesi (158)
  • EKEBERTS MAT (4)
  • Ekeberts Stockholm (178)
  • FAMILJER OCH BARN (6)
  • FELPARKERARE (2)
  • FILOSOFI (20)
  • FÖRFATTARE (2)
  • FOTOKONST (4)
  • FOTOUTSTÄLLNINGAR (23)
  • GATUFOLKET (39)
  • Goda berättelser (19)
  • HÅLL HÖJDEN! (50)
  • Hamnvikshemmet (19)
  • Kokboken (38)
  • KONSTHANTVERK (6)
  • KONSTNÄRER (5)
  • Min musik (6)
  • MINA BILDSPEL (9)
  • Mina recensioner (22)
  • Mina texter (228)
  • MINA UTSTÄLLNINGAR (5)
  • MITT LIV (2)
  • ORÄTTVISOR (31)
  • Poesi o texter i videoform (7)
  • RAPPORT TUMBA (4)
  • resensioner (2)
  • ROCKARTISTER (4)
  • Rytmik (4)
  • SLUSSENBILDER (8)
  • SÖDERMALM (5)
  • Stockholmshändelser (55)
  • Uncategorized (17)
  • VIDEOJOHN (5)
John Arthur Ekebert 0765-95 79 39

CyberChimps WordPress Themes

© John Arthur Ekebert